Välbefinnande varje måndag Nyhetsbrev GRATIS
Ange din e-postadress:

Tyck gärna till om sidan! Skicka ett mail till oss. Klicka här!


Med fingrarna i syltburken
Morfar, varför är du i skåpet och nallar?, frågade barnbarnet.
Ah, lite tröstätning bara, sa jag oskyldigt. Krama mig istället, sa hon då!

Ja, ”Mindful Eating” finns det flera böcker som heter. Lätt sagt kanske, men nog ligger det något i att lära känna sin kropp lite bättre?

”Hunger” kan mycket väl vara stress. Något som ”behöver dämpas” med något drickbart eller sött. Jag finner det i alla fall frestande att lära mig mer om att vara i ”hungern” och se vad som händer med den. Kanske den bara försvinner? Tror den gör det garanterat med den där kramen!

Författarna till boken ovan menar att skamkänsla ofta ligger bakom tröstätandet. Och att självmedkänsla kan vara ett alternativ till fler godsaker.

Mitt bidrag i sammanhanget är albatrossen – som metafor. Den seglar ju på uppvindarna med sina starka vingar månader i sträck. Den ena vingen är just självmedkänsla. Att jag är med mig själv i motgången, tar misstaget lite lättsamt och slutar att hacka på mig själv. Den andra vingen är självkännedom. Att jag med ökad självmedkänsla vågar lära känna mig själv bättre. Det kan bli riktigt kul?

Med två starka vingar, där styrkan kommer inifrån, så bärs min kropp elegant. Min helhet som människa är mitt självledarskap. Hur jag tar ansvar för mitt liv och lärande. Hur jag tar ansvar för situationer som uppstår och hur jag lever livet.

Så, när jag blir upptäckt nästa gång med fingrarna i syltburken, så skrattar jag bara med mig själv och situationen, samt belönas med en kram från barnbarnet!























Spa