Välbefinnande varje måndag Nyhetsbrev GRATIS
Ange din e-postadress:

Tyck gärna till om sidan! Skicka ett mail till oss. Klicka här!


DEL 1. Har långtidsfasta hälsofördelar framför periodisk fasta?
DEL 1

Året är 2014 och begreppet fasta har i det närmaste blivit synonymt med periodisk korttidsfasta, med namn som 5:2- och 16:8-dieten. Hör den traditionella långtidsfastan, som varit en självklarhet för alla hälsointresserade under andra halvan av 1900-talet, från och med nu historien till? Eller har den hälsofördelar framför den periodiska fastan?

Att fasta – i betydelsen att avstå all eller viss mat – i några dagar, veckor eller månader i sträck beskrivs å ena sidan som en välgörande hälsometod som renar kroppen från toxiner, förbättrar glukos- , insulin och lipidvärden, stärker immunförsvaret, skärper sinnet, lindrar olika sjukdomar och får diverse krämpor att försvinna tillsammans med överflödskilon. Å andra sidan beskrivs långtidsfastan som skadlig då den kan påverka organ som hjärta, lever och njurar negativt, leda till näringsbrister, koncentrationssvårigheter, letargi, ett sänkt immunförsvar, störningar i metabolismen inklusive muskelnedbrytning och en ökad fettprocent.

Så vad är egentligen sant? Med ovanstående meningsskiljaktigheter som grund bestämmer jag mig för att undersöka vetenskapen bakom långtidsfastan (med fokus på friska personer) – och stöter genast på problem. För vad är definitionen på långtidsfasta? Tidsmässigt kan den pågå i några dagar men också i månader, vilket givetvis har betydelse för effekterna. Och några bestämda definitioner för hur en långtidsfasta ska se ut, finns inte.

Fasta står för avhållsamhet och kan innebära att avstå från vanor som tv-tittande, sex, rökning eller vad man så önskar. Oftast förknippar vi dock fasta med att avstå från all eller viss mat. Den kan exempelvis innebära att avstå fast föda och enbart dricka fastedrycker, att enbart leva på frukt, grönsaker och juicer eller raw food och då ofta i mindre mängder. Man kan också torrfasta (avstå från all mat och dryck) eller vattenfasta (leva på enbart vatten). Inte heller för mängden mat eller kalorier den fastande får/bör få i sig finns fastställda gränser.

Också semantiskt finns frågetecken då man från en del håll menar att det är skillnad på "fasta" (fasting) och "svält" (starvation), medan begreppen ofta likställs exempelvis i forskning.

Karl-Otto Aly, specialist i allmänmedicin och under många år chefsläkare på det välkända hälsohemmet Tallmogården i Södra Dalarna, har stor erfarenhet av fastebehandling och av egna fastor. Han skriver i tidningen "Naturligt om hälsa" att: "Många av fastans kritiker är inte medvetna om den fundamentala skillnaden mellan svält och fasta och de vill gärna jämställa fasta med svält. Men här är det fråga om två helt väsensskilda tillstånd. Fasta är ett helt och hållet frivilligt avståndstagande från fast föda under en begränsad tid med ett eftersträvat positivt syfte medan svält är ett under protest påtvingat tillstånd utan mat och ofta utan skönjbar tidsbegränsning som upplevs som livshotande och är snabbt hälsonedbrytande. Denna mer eller mindre medvetna sammanblandning av svält och fasta har förvillat många människor i Sverige och lett till en på senare år mera uttalad negativ inställning till fasta" (1).

Dr Karl-Otto Alys definition av fasta är här att avstå från fast föda medan svält är ett tillstånd helt utan mat. Någon sådan fastslagen definition är dock inte allmänt vedertagen och "svält", i betydelsen att svälta sig, och "fasta" används ofta som synonymer – både i studier och hos gemene man – med skillnaden att "fasta" i högre grad än "svält" är något man frivilligt utsätter sig för (till exempel som en religiös ritual eller med syftet att uppnå en bättre hälsa genom att rensa och rena kroppen).

Människor som frivilligt svälter sig har ofta en övervikt de bestämt sig för att bli av med (de "bantar") och/eller en ätstörning och eventuellt en skev kroppsuppfattning. Termen "svält" syftar även på hungersnöd (massvält, nödår).

När kroppen får för lite energi, oavsett vad orsaken eller syftet är, reagerar den dock likadant. Om den energi kroppen får i sig samtidigt är rik på mikronäringsämnen (exempelvis via fastedrycker eller raw food), är risken för effekter kopplade till näringsämnesbrister självklart mindre.

LÄS DEL 2 HÄR: /Nyheter/del-2-har-langtidsfasta-halsofordelar-framfor-periodisk-fasta

1. Karl-Otto Aly, "Fasta – en omstridd men väldokumenterad hälsometod", Naturligt om hälsa: http://www.naturligtomhalsa.se/...


KÖP DINA KOSTTILLSKOTT PÅ EKOBUTIKEN.SE: http://www.ekobutiken.se/...























Spa