Välbefinnande varje måndag Nyhetsbrev GRATIS
Ange din e-postadress:

Tyck gärna till om sidan! Skicka ett mail till oss. Klicka här!


Foto: Einhorn
Det vi inte har och inte vill ha
En människas upplevelse av lycka är många gånger inget annat än en summering av vad man har och skulle vilja ha. Hillel Einhorn, professor och känd inom psykologikretsar för att ha bidragit mycket till området beslutsfattande, belyste lycko-området men en intressant modell och teori.

Professor Hillel Einhorn gick bort i Hodgkins sjukdom vid en ålder av 45 år men hann ändå bli en auktoritet inom området beslutsfattande. När han slutade sitt liv hade han inte bara levt med Hodgkins sjukdom utan även med cancer. Kanske var det för att han levt med döden som nära följeslagare under lång tid som han lyckades vaska fram den rätt krassa modellen om upplevd lycka.

De flesta skulle nog vilja känna sig lyckligare. Frågan är bara vad det är som gör dig och mig lycklig? När man vandrar genom livet kan lycka ibland te sig som ett mätvärde - när man väl har ”det där” i sin ägo eller uppnått ”det där” steget i karriären blir man lycklig. Då minsann…..!

Einhorn menade att en människas upplevelse av lycka inte handlar om något annat än summan av det vi har och det vi skulle vilja ha. I vårt medvetande delar vi upp dessa i tre grupper.

Den första gruppen är ”det vi har som vi vill ha”. En kärleksfull familj, ett trivsamt hus, vår yrkesposition för att ta några exempel på saker som skulle passa in i den kategorin. Allt i den här kategorin gör oss lyckliga, får oss att känna oss tacksamma.

Den andra kategorin är saker som ”vi har men inte vill ha”. Det kan vara sjukdomar, övervikt, ett jobb vi inte vill ha, ekonomiska problem, konflikter. Dessa saker bekymrar oss och gör att vi känner oss eländiga.

Den tredje kategorin är ”det vi skulle vilja ha men inte har”. Här kan man frossa loss med alla sina inre önskningar: bättre hälsa, mer pengar, ett större hus, ett bättre jobb. Det är väldigt lätt att drömma sig bort och tycka att skillnaden mellan livet man har och det man skulle vilja ha är väldigt stor. Trots att det är riktigt roliga saker som finns i den här kategorin gör listan oss inte glada.

Einhorn menade att det är lätt att fastna i de här tre kategorierna och att vi glömmer den sista, nämligen den som handlar om ”det vi inte har eller har upplevt som vi heller inte vill uppleva”. Det kan tyckas lite krystat att sitta och räkna upp allt sådant, men med tanke på att det skulle resultera i en bra känsla, tacksamhet, ödmjukhet så kanske det inte skulle vara en så dum ide att ta med en sådan i sin inre kalkylering av lyckostatusen.

Med tanke på att Einhorn dog ung av Hodgkins sjukdom och två sviter av cancer, anar jag ett ”ni ska vara tacksamma över att ni inte har det som jag” i hans modell, även om jag tycker modellen har ett budskap. Kanske var det inte så, men tanken flyger ändå förbi.

Det finns emellertid en tvist till det hela och det är Einhorns vidare resonemang om att vi baserar vår lycka på vår erfarenhet och tar den som vår största lärare, istället för att öppna upp för allt elände som de flesta av oss i väst-världen ändå sitter på läktaren till. Man kanske inte ens behöver göra en lista över allt utan bara öppna upp och därmed lyfta betydligt i sin helikoptersyn av det egna livet. Det är nämligen den potentialen som den här kategorin besitter. Den kan få hela vår lyckokänsla att lyfta och göra att petitesser inte får så stort inflytande på vår inre känsla av lycka och välbefinnande. Om man glömmer att ta med den här kategorin i sin lycko-beräkning är det lätt att man känner sig mindre lycklig, eller bättre uttryckt har man möjlighet att känna sig mycket lyckligare.


Källa: https://www.psychologytoday.com/...























Spa